Det var roligt att läsa om Ninas hästhistoria! Jag ska berätta om min. Två hästar har jag köpt i mitt liv - Hylling frá Kolkuosi (fuxen) och Gaia frá Keldnakoti (skimmeln). Gemensamt med dem båda annars så olika hästar är att de berört mig djupt vid första anblicken.    När jag jobbade som geolog i fält i början av 90-talet uppe vid Kungsberget, norr om Sandviken, fick jag kontakt med Inger Tunstedt som bedrev turridning där. En dag visade hon mig de nya hästarna som precis kommit från Island. En av dem var Hylling som stod i hagen och åt hö. Jag blev blixtförälskad och var tvungen att sätta mig på en stubbe och försöka hålla tillbaka tårarna, så berörd blev jag. Hon blev min till slut och jag hyste in henne i stallet i Österberga bland andra islandshästar. Helene Blom red in henne. Jag lämnade en tjock, fet och otränad femåring och fick tillbaka en vältränad och elegant ridhäst.  Helene visade henne på bedömningen i maj -91 på Hemfosa, vilket gick sådär, hon hade inte tillräcklig talang helt enkelt. Men hästen har varit klockren i alla 4 gångarter i hela sitt liv och vi är många som lärt oss rida  på henne. Hon var en klippa och genomtrygg i alla sammanhang, gick över stock och sten, utan att tveka följde hon ryttaren ja till och med över en liten spång över en å (som jag nästan inte vill berätta) och genomsnäll var hon. Tre föl har hon bidragit med, Tinna, Eira och Farri, alla från Finnsta. Deras fäder var Gustur frá Stykkisholmi, Soldan från Storhagen respektive Jor frá Kjartanstödum. Alla tre har jag sålt. Hylling var med om en stakolycka under ett ridläger då hon fick en halvmeter lång gren instucken utefter bröstkorgen under ett fall. Hon överlevde med minsta möjliga marginal men kom aldrig riktigt igen med samma styrka. I detta sammanhang (2002) började jag titta efter en ny häst och efter många koll på videoband, provridningar, annonser m.m gav jag upp. Då kontaktade Thilde Höök mig från Island och frågade vad jag sökte och till vad. Tävling? Avel? Skogsridning? Jag försökte förklara vad jag letade efter. Efter 2 veckor ringde Thilde mig igen och hade svårt att hålla tillbaka sin entusiasm. "Jag har hittat en skimmel åt dig!!!" nästan skrek hon. Ja ja, sa jag väl något luttrad, jag kan väl kolla en video då. Videon kom med 4 inspelade hästar. Här kom nästa blixtnedslag och smäll i magen - det var Gaia! Herregud vilken häst, henne måste jag ha! Två månader senare stod hon i hagen (jag hade hästarna hemma sedan 5 år), en mager, knotig, omusklad och stressad häst. Gaia är efter Gáski frá Hofstödum. Året efter tränade  och visade Helene Gaia på bedömningen på Sörgården, i augusti 2003. Gaia fick 8,06 och jag var sååå lycklig (jag grinade av glädje)! Även Gaia var glad, det kan jag se på bilder från denna dag. Hon har en speciell, nöjd min när hon får rosetten. Det har tagit lång tid för mig att förstå Gaia. Hon är speciell. Vi blir lätt svartsjuka på varandra om den andre håller på för mycket med någon annan. Det är allt eller inget. Jag håller på att lära mig rida henne, hon har så mycket i stegen, men det är jätteroligt. Det är nödvändigt med ridinstruktör för min del. Men hon motsvarar precis allt jag önskade den dag Thilde ringde mig. När Hylling fick tas bort pga kronisk, svår hälta i maj 2007, fick jag den stora förmånen att flytta dräktiga Gaia till Bärby över sommaren, eftersom Mylla också skulle ha ett föl. Vi har blivit kvar sedan dess, på detta fantastiska ställe.

Gaia har bidragit med tre föl, Orri, Atli och nu senast prinsessan Ástrid. Orris far är Kofri frá Morastödum medan Atli och prinsessan har Nökkvi frá Vestra-Geldingaholti som far. Orri är fem år och finns med i flocken sedan ett år tillbaka. Jag försöker rida båda nu men även min man har börjat rida Orri, i alla fall en gång i veckan. Han ska gå kurs också, säger han! Atli föddes på Bärby och höll på att dö efter 4 dygn. Mot alla odds överlevde han och denna bild visar hur roligt han och Tyr hade det den första sommaren efter sjukhusvistelsen.   Atli går nu i hingstflock på Nötbacken utanför Enköping och ska kanske visas nästa sommar. Bilden visar hur stor han har blivit (och skimmel), sommaren 2009.    Ástrid går i stoflock där. Jag får väl visa en bild på henne också, Gaias enda stoföl, annars blir hon väl förnärmad, Sessan.   Kram Kikki

 

Nina

12 april 2010 07:56

Trevlig läsning! Undrar om du hade skrivit detsamma om "prinsessan" idag ; )

 

Maria Damgaard

20 februari 2017 22:07

Hej va trevligt att läsa om Hylling, jag äger idag hennes som Farri :)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Det bloggas alldeles för dåligt här så för tredje inlägget på raken tar jag tag i saken. Ser fram emot uppdateringar från övriga :) Som bekant så är det vissa händelser här i livet som bör förevigas - bröllop, dop, födelsedagar och såklart, barb...

I vanlig ordning är man inte så snabb på att blogga som man kanske önskar... För ett antal veckor sedan tog jag med min mamma ut till stallet (kvinnan som vägrar sätta sig på en häst med motiveringen "det finns ingen broms") för att klappa häst, prom...

    Kanske inte helt fel ute ändå? :P   //Hanna

En helt vanlig dag för ca 5 veckor sedan. Karin och jag rider hästar på löpande band och ska ta en tur ut tillsammans då stoet jag ska rida, Vending, ska ridas utomhus för första gången. När jag gör iordning henne reagerar jag på att hon är lite extr...

7.30 ringer klockan och först den upp kokar gröt. Promenadtid till jobbet: ca 3 min. Arbetsdagen börjar kl 8 med morgonfodring och medan hästarna äter tar vi morgonkaffe och planerar dagens träning. På tavlan nedan skriver vi vem av Elvar, Karin, Ásd...