Det är så konstigt...fattar ingenting.

I torsdags eftermiddag var hon blockhalt på vänster bak, satte knappt i tån. Hon var svullen över kotan, gallig en bit upp på benet dock inte speciellt varm, ingen ökad puls eller feber. Thorbjörn (hovis) kom ut akut för att, efter noggrann undersökning av hoven, konstatera att det inte rörde sig om någon hovböld. Fick en akuttid på Ultuna kl 09.00 dagen därpå.

Hon var något bättre på morgonen men absolut jättehalt. Iväg till Ultuna.

Väl där så började veterinären med att undersöka hoven för att hitta en hovböld. Stackars Skorpa tyckte det var så otroligt jobbigt att belasta det högra bakbenet medan veterinären höll den "sjuka" hoven i luften, så hon skakade i hela den sidan. Marie "stöttepelare på flera sätt" stod och stödde upp hennes högra bakdel så gott hon kunde. Hade tydlig ökad puls och värme i hoven men efter nästan en timme så gav veterinären upp sökandet efter böld. Hoven bedövades, efter att bedövningen fått verka (tog dock inte riktigt på h utsida) så skrittades hon i gången. Gick då bättre, satte ner hela hoven men la ingen belastning på den. Fortfarande mycket halt men en förbättring - man kan fundera hur mycket förbättring det hade varit om bedövningen hade tagit i hela hoven? Men i och för sig spelade det kanske ingen större roll?

Tillsammans med en annan veterinär så bestämdes det att hoven skulle röntgas. Skorpa var så duktig då, inget lugnande där inte! Snäll och nästan blickstilla lät hon röntgenmaskinen putta henne i magen, nästan kilas in mellan benen och hon tyckte tom det var helt ok att ställa hoven i ett vattenbad medan bilder togs! En liten "psyk klippa"!

Röntgen visade nada. Det kändes iof mycket bra!

Jaha....då kunde de inte hitta på fler undersökningar - höft, knä, has, leder kändes helt ok enl veterinär, fanns ingen orsak att tro att något var fel där.

Det bestämdes att hon skulle få något omslag på benen för att minska hennes svullnader och även för att stödja hennes högra ben då veterinär uttryckte oro för belastningsfång av det benet. Hon var så ansträngd i höger att kotan nästan helt gick igenom. Dessutom så fick hon omslag under hoven för att ev dra ut bölden som inte verkade finnas - men som man ändå kanske trodde fanns. Hon skulle bli kvar under observation, en dag i taget för att se vad som händer. Så hon fick vara kvar.

Klippan Marie och jag åkte därifrån och intog varsin väl förtjänad meny på Sibylla.

Lördag eftermiddag åkte jag till Ultuna, dels att för att jag ville titta till henne dels för att lämna hennes alla mineraler, munkpeppar och pulsatilladroppar (för hennes hormonstörning). Ja herregud, det är ju en hel uppsats för sig.....

Lite förvånad blev jag nog, Ultuna har infört besöksförbud på häst! Det hade varit allt för mycket spring av oroliga ägare som hela tiden ville se om sina hästar. Iof så kan man förstå att det kan vara ett problem när hästar är sjuka och kanske behöver lugn och ro. Helt otroligt så mycket de klarar ändå, både personal och hästar. När det gäller hästar så tänker jag på de stackare som står med slangar hit och dit fästa i ställning i taket, helt fantastiskt tycker jag. Hängmattor är ju ett annat spektakel vissa måste utstå (det har ju tyvärr Skorpa tidigare erfarenhet av).

Men men.....jag fick komma in eftersom jag bara skulle lämna lite saker till hästen. Där stod hon, lilla gumman, hängde med huvudet, bredvid sig hade hon en rejäl hög av hö, som jag gissar att hon inte ens rört! Antagligen ganska deppig (mitt matvrak till häst). Hon "hummade" när jag gick in till henne, usch så blödig man är men då kom tårarna, fan det är inte lätt att ha djur alla gånger.

Jag gav henne dagens ranson med "mediciner" och en morot, snosade och pratade en stund. När jag lämnade henne satte hon ner huvudet och började äta i höhögen......

Framåt kvällen ringde jourveterinären bara för att berätta att de hade tagit bort hennes bandage. Det var fortfarande inget som visade på ev. hovböld. Hon hade skrittats i korridoren och visade ca en grads hälta, vilket var en enorm förbättring mot fredagen. Svullnaden hade nästan gått ner i bägge ben.

Tja...dom har ingen aning om vad det kan vara, de skulle konsultera på måndag, om inget händer innan dess. Jag antar att jag kommer att få hämta henne måndag em/kväll? Blir det så, så kommer jag att boka in en tid för utredning med Emilia. Utredning, inte av denna akuta hälta, utan av henne i helhet. Det är så mycket som känns helt fel, snubblar, tappar bak, går "vridet" med bakbenet, gallor, svullnader - ja, listan kan göras lång, känns inte positivt - ganska jävligt faktiskt.

Min lilla lilla Skrutta......